Psalm 62

En arbetskamrat läste Psalm 62 idag på vår morgonbön, det var som balsam för min själ. Delar den väldigt gärna och ger några verser men först några tankar... I tider av omställningar, oro, förändringar letar vi alla efter det som vi vill skall lugna och stilla oss.Vänner kan vara ett område där vi i behovets stund utan ord begär deras uppmärksamhet och de skall tillfredsställa oss. Även vår livskamrat önskar vi ofta skall tillfredsställa och bekräfta oss. Det fungerar och skall vara så, till en gräns, men i det djupa djupaste finns det bara en som kan stilla oron längtan och det är hos vår Gud. Låt oss aldrig begära att andra människor skall vara den som djupast rör vid oss, för det kommer inte att bli bra. Gud har sedan skapelsens begynnelse lagt ner en källa i oss som endast kan tillfredsställas i gemenskapen med honom. Har du din ro där kan du få vara till varm välsignelse för andra och få vara den som ger hopp och glädje och tro. I gengäld blir du själv full av tro hopp och kärlek

Endast hos Gud söker min själ sin ro

från honom kommer min frälsning

Endast han är min klippa

och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla.

Endat i Gud har du din ro min själ ty

från honom kommer mitt hopp.

Endast han är min klippa, min frälsning och

min borg, jag skall inte vackla.

Förtrösta alltid på honom, du folk

utgjut era hjärtan för honom

Gud är vår tillflykt

En gång har Gud sagt det, två gånger har jag hört det

Hos Gud är makten och hos dig, HERRE, är nåd
en psalm av David
Psalm 62

.