03 april 2011

Vaknat


Idag var det en mycket bra dag i min församling, min pastor talade om BÖN. En av sakerna han sa väckte något till liv inom mig, något som jag vet och något som jag tror på och något som behövdes påminnas om... Bön är som att andas... Andas gör vi hela tiden utan att ens tänka på det. Bön kan vara på samma sätt, att hela tiden ha uppkoppling till himlen under tiden vi gör det vi skall göra. Det väcktes något annat i mig också under tiden jag satt där på mötet och det förstärktes under eftermiddagen. Maken hade ett gott telefonsamtal med vår älskade förstfödde och då helt plötsligt knackade drömmen på igen i mitt medvetande, en dröm som vi tillsammans går och bär på och som av olika omständigheter lagts på viloläge. En dröm som ger så mycket glädje och förväntan, en dröm som mycket väl kommer att kunna bli till verklighet. Varför inte...

Planerna i en mans hjärta är såsom ett djupt vatten,
men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
Ords 20:5 

1 kommentar:

Cece sa...

Visst är det så att bönen kan vara ständigt pågående. En skön och rofylld tanke. Tack för dina fina ord hos mig! Det värmer i hjärtat!!! Kram