28 januari 2011

Fredag eftermiddag

Lägger ytterligare en arbetsvecka bakom mig och sträcker mig till de två kommande helgdagarna. I minnet har jag de två senaste och känner ett gott välbehag, det blir ytterligare två dagar av påfyllning. Jag sträcker mig emot att ha ständig påfyllning, varje dag för att inte källan skall bli uttorkad. Det går det vet jag för jag har levt i det och jag vet att det man tappat bort av rutiner går att plocka upp igen. En liten stund med Jesus och allt förändrar sig. Låter kanske som en klyscha för dig som aldrig haft en relation med Gud. Men det är i min enfaldiga tro och välbeprövade erfarenhet en sanning som alltid fungerat. Finns han då? ja närmare än du kanske anar.. Men det är ju så orättvis här i världen, mm sant och det är ju vi människor som åstadkommit det. Är inte Gud allsmäktig, jo men han kan aldrig tränga sig på mot någon människas vilja. Vi har fått en fri vilja att göra det valet att tro. Klarar jag inte mig själv då? Jo förmodligen och det kommer kanske till och med gå ganska bra men något kommer alltid att fattas dig.. evigheten... Men han står där och öppnas dörren och han bjuds in så tar han platsen. Upphör alla problem då? Nej tyvärr inte men vi har någon som lovat att bistå och hjälpa oss med våra val och lovat ge styrka att gå vidare. Så många gånger som man stått rådvill och inte vetat vilken väg man skall gå, men efter att ha tagit de där stunderna och prövat de olika valen har friden, den där djupa varma fina tagit över och man bara vet att Här är vägen.. vandra på den. Visst det kommer stunder då man fortsätter att undra och känslorna stormar men man vet att Det beslut jag tog är förankrat i himlen och man vet att mitt val det var rätt... Så där en liten enkel personlig erfarenhets predikan så här på fredagseftermiddagen...

HERREN är min styrka och min sköld,
på honom förtröstade mitt hjärta. Jag fick hjälp och mitt hjärta gläder sig.
Jag vill tacka honom med min sång.
 HERREN är sitt folks styrka, ett frälsningens värn är han för sin smorde.
 Fräls ditt folk och välsigna din arvedel,
var deras herde och bär dem för evigt!

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag önskar att jag kunde känna honom,så som jag kände förr. Jag saknar det. Tänk gärna på mig .S