Jag hörde verkligen mig själva utbrista i ett "men titta barn så vackert det är ute". Jag trodde inte det skulle ske , inte i år i allafall. Den här hösten har varit tung eftersom, sommaren tog slut alldeles för fort. Vintern som var gav mig nog med snöupplevelser än vad jag förut känt. Så jag har haft svårt att se mig själv glad för vintern.. Men så kom där i morse ett utrop av spontan glädje. Så fort att det överraskade mina egna uttalanden jag gjort hela hösten.
Kanske det är så att sinnesstämningen ligger som ett ganska tunt lager och vi tror( eller vill...) att det är alldeles för tungt att ta sig igenom det. Kanske är det så att jag själv kan göra mycket mer åt det än vad jag vill eller kan tro... Kanske...
hur som Det är fortfarande vackert ute.... Pohlmangänget har sagt att även solen skall lysa upp idag....
Idag är det en annan dag än den som var igår så Ha en fin vacker dag idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar